Mikrokontrollerien ohjelmointia

TereT

 

LAPPI-Luken edustaja opettaja Arto Karinen esitti kurssi-idean.

Kokeilemme tätä Lyseonpuiston lukiossa jossain vaiheessa osana fysiikan opetusta.

Minulla olisi idea uudelle syventävälle kurssille.  Teen yrityshommissani ja harrastuksenani paljon mittauslaitteiden rakentamista. Nykyään löytyy harrastelijoille Arduino-mikrokontrollereita, n.20-50 eurolla pääsee jo hyvään alkuun eli oppikirjan hinnalla. Näitä Arduinoita on mainostettu paljon Dimensio-lehdessäkin ja olen vuosikausia jo värkkäillyt näillä ja niitä olisi helppo käyttää opetuksessa. Mikrokontrollerien ohjelmointi on kasvava ala ja poikkeaa nettiservereiden ohjelmoinnista mistä minulla on vähemmän mutta jonkin verran kokemusta.

 

Mittalaitteen rakentaminen mikrokontrollerin ympärille on helppo juttu ja valmiita koodeja löytyy netistä. Kursseilla valmistettuja mittauslaitteita voisi käyttää fysiikan tunneilla myöhemmin. Olen jo tässä parin viime vuoden aikana muutamille opiskelijoille antanut ylimääräisiä arduino-romppeita ja laitekrääsää ja joskus neuvonut eteenpäin. Uskoisin että tällaiselle kurssille on kysyntää.

 

Laitteiden tekeminen vaatii käsityötaitoja (juottamista ja etsaamista) sekä mikrokontrollerien ohjelmoimista
c-kielellä. Varmaan moni opiskelijoista, jotka päätyvät tekniikan ja fysiikan alalle tarvitsee tällaisia taitoja. Kurssi voisi innostaa opiskelijoita tekniikan ja luonnontieteiden pariin. Uudessa OPS:ssakin kannustetaan tietotekniikan käyttöön ja oppiaineiden integrointiin. Tässä integroidaan fysiikkaa, tietotekniikkaa ja matematiikkaa ja mm. englannin kieltä (aineisto on yleensä englanniksi netissä). Toki kemiaan liittyviäkin laitteita voidaan rakentaa.

 

Jos on tarvetta niin kokeilisin tällaista mielelläni. 

 

Arto

Terveisin Jorma Hämäläinen

Under läsårets gång har vi i Borgå Gymnasium arbetat med och funderat kring detta med formativ bedömning i teori och praktik. Hur kan vi handleda våra studerande att allt bättre själva ställa upp mål, utvärdera sina egna framsteg och hjälpa varandra att göra allt detta? Inom de olika ämnena har vi naturligtvis arbetat på olika sätt, men vi har även delat med oss av våra (mer eller mindre lyckade) erfarenheter och metoder, och på så sätt hjälpt varandra att utvecklas. Fortfarande återstår säkert mycket att utveckla och förbättra, och i en skola med gamla anor och traditioner ser vi det inte heller som något självändamål att göra sig av med gamla, beprövade metoder. Detta är ett av många områden där gammalt och nytt kan kombineras.

 

I många ämnen har vi mer än förr satsat på att dels göra de studerande medvetna om de allmänna målen för undervisningen (de som finns omnämnda i läroplanen), dels själva ställa upp mål inom ramarna för de mål som nämns i läroplanen. Dessa personliga mål kan gälla både innehåll och vitsord. I många ämnen har vi då och då återkommit till de mål som ställdes upp i början av kursen och gjort en mellanutvärdering; i hur hög grad har jag hittills nått mina mål? Vad återstår ännu?

 

I en del digitala läromedel ingår både mål och självutvärdering som en integrerad del av läromedlet. I dessa fall faller sig allt detta väldigt naturligt och man behöver som lärare inte ens påminna sina studerande om att bekanta sig med målen och utvärdera sig själva. Däremot är det mycket givande att som lärare läsa igenom de studerandes självutvärderingar, till exempel efter varje avslutat avsnitt eller kapitel. Det ger värdefull information om vad de studerande upplevt svårt respektive lätt samt vilka insikter de fått. Inom matematiken har de studerande bland annat kontinuerligt – genom att använda olika färger – bokfört hur väl de klarat av sina uppgifter, som dessutom varit nivåklassificerade så att alla kunnat välja uppgifter som ligger på rätt nivå enligt de egna målen och det egna kunnandet.

 

Vad behöver vi mera kunskap om? Vilken typs bedömning gagnar de studerande bäst? Hur kan de bli bättre på att dels utvärdera sig själva, dels bedöma varandra, dels ta vara på den bedömning de får (av lärare, andra studerande eller sig själva)? Hur ska vi kunna hjälpa dem att utveckla det som psykologen Carol Dweck kallar growth mindset, ett dynamiskt tankesätt, som innebär att de tror på sin egen förmåga att utvecklas och lära sig, och på att intelligensen inte enbart är medfödd utan även något som går att träna? Hur mycket respons vi som lärare än ger våra studerande – eller lär dem att ge varandra – är a och o ändå hur de tar emot den och hur de går vidare.

(Bildkälla: FLICKR. Bogdan Suditu, Darts. (CC BY 2.0)).

Flexvecka

 

Mattlidens gymnasium hade i år för andra gången en Flexvecka mellan period fyra och fem. Under veckan samarbetade vi med Espoonlahden lukio, Haukilahden lukio och Kaitaan lukio för att erbjuda ett stort urval kurser, både ur den nationella läroplanen och nya tillämpade kurser. Bland annat erbjöds en skidkurs i Ylläs samt en gemensam kurs ”En vecka på svenska”. I den kursen deltog även 6 studerande från Kemijärven lukio.  Under kursen såg studerandena Tove Janssons utställning på HAM. Vidare gick de på teaterpjäsen Laina och fåglarna av Susanna Alakoski på Esbo teater.

De flesta kurser som ordnas under flexveckan är något utöver det vanliga och flera kurser är ämnesövergripande. Vi ordnade även resor till två exotiska resmål: Valamo kloster i östra Finland och Shanghai!

Våra studerande har valt kurser i bl.a. kinesiska, första hjälpen, folkmord, PRAO, innovationer, fältkurs i biologi och numeriska metoder.

Flexveckan har kommit för att stanna till Mattlidens gymnasium och vi ser många möjligheter med hur den kunde utvecklas och rekommenderar veckan även för andra gymnasier.

Laila Andersson

tf. rektor

Katedralskolans utvecklingshälsningar

I Katedralskolan har ämneslärarna under det senaste året varit kreativa då det gäller att prova, utveckla och förverkliga nya arbetssätt och idéer i undervisningen. Här nedan följer en sammanfattning på en del av det som har gjorts i de olika ämnena. 

 

1. Pekka Peuras idé om självutvärdering som en del av bedömningen har förverkligats i finska:  

• Läraren skriver upp påståenden kring de fenomen som kursen kommer att handla om och låter studerandena ta ställning till hur väl de känner till dem från förut. Evalueringen sker med 1-5 poängs skala, och det görs också på nytt under kursen. Utvärderingen sammanställs i en excel-fil som delas med läraren.  
• I och med dessa övningar hittar studeranden sin egen nivå, och de får nivå-anpassade uppgifter enligt deras utvärdering. 

2. Påverkningsmöjligheter har ökats i finska och hälsokunskap: 

• I början av kursen får studerandena påverka kursplanen så att den blir en gemensam överenskommelse som alla måste följa under kursen. 

3. I studiehandledning har man tagit i bruk Wilma-blanketter som används för att utreda studerandenas förväntningar, önskemål och intressen. 

4. I historia har man ordnat en ämnesövergripande, fenomenbaserad kurs i reformation.  

• Kursen ordnas av Katedralskolan, TSYK och Lyseo – och på kursen finns det deltagare från alla gymnasier i Åbo och t.o.m. från närorten. 

5. I fysik och bildkonst har man skapat en ny, ämnesövergripande kurs där man lär sig grunderna i 3d-printning. 

6. I matematik har man utvecklat läxlistor via Google Forms (och Doodle). 

• Studerandena kryssar inför varje lektion i ett av dessa tre alternativ: ”Jag har gjort uppgiften.”, ”Kan du gå igenom uppgiften?” eller ”Jag har inte iddats göra uppgiften.” 
• De som har gjort läxan, kan bli ombedda att förklara den för andra – men i och med detta försök märkte lärarna att studerandena hellre vill att läraren förklarar läxan om det behövs. 
• Studerandenas svar och aktivitet tas i hänsyn till i bedömningen. 

7. I filosofi har man ordnat muntliga prov för att också öva andra förmågor som krävs i studentexamen.  

• Under kursen har man också hållit essäövningar så att studerandena utvärderar varandras essäer - men denna utvärdering har åtminstone inte ännu tagits i beaktande i kursbedömningen. 
• På en fördjupande kurs har studerandena hållit både presentationer och frågesporter (Kahoot) direkt efter presentationerna. Frågesporten verkar påverka positivt publikens motivation att lyssna på presentationen – och gör lektionen varierande och uppfriskande. 

8. Vissa ämneslärare deltog i en fortbildning som hette "Lärartricket". 

• Den centrala frågeställningen under fortbildningen var: "Hur får läraren mera tid för sig själv?" Ett konkret tips som deltagarna tog med sig hem var att separera responsen från bedömningen. Responsen tar ofta mycket av lärarens tid, men den kan även komma från klasskamraterna. Ett annat tips var att feedbacken kunde ges i form av checklistor med vanliga fel, så att alla förbättrar sina essäer innan de lämnas in, vilket ger en bättre slutprodukt.  

9. I modersmål har man utvecklat en särskild form av kamratutvärdering:  

• Studerandena skuggar varandra under hela den muntliga kursen så att ingen av dem vet vem som skuggar dem – men de vet förstås vem de själv skuggar. 
• Den som skuggar, skriver respons (såväl positiv som konstruktiv) till den som skuggas. 

10. I biologi har studerandena jobbat i team kring forskningsprojekt som de har planerat och utfört.  

• Projektet utvärderas av dem själv och läraren. Alla grupparbeten bedöms med ett gemensamt vitsord som de sedan får dela sinsemellan, beroende på vars och ens arbetsinsats (t.ex. sammanlagt vitsord 8 varav Pelle får 8-, Anna 8- och Oskar 8½). 
• Även i biologi (kurs 1) hålls muntliga prov, samt korta förhör (med Socrative) på de flesta kapitlen. I de muntliga proven får studerandena förklara slumpmässigt valda begrepp som är centrala för kursinnehållet och förklaringarna betygsätts med skalan 0-3p. Ett medeltal räknas ut då läraren och studeranden ansåg att studeranden har gett en realistisk bild av sitt kunnande (oftast ca 6-9 begrepp). De muntliga proven uppfattades som trevliga av såväl studerande som lärare och gav en naturlig möjlighet till reflektion kring kursen och inlärningen. 

11. I geografi jobbar studerandena i team under hela kursens gång.  

• Teamen sammanställer ett arbete om riskerna i ett valfritt land och gör även andra uppgifter under lektionerna tillsammans. Både kamratutvärderingar och självutvärderingar görs med ett par veckors mellanrum. 
• Under kursen ges studerandena mycket ansvar då det gäller att lära sig om olika teman, men det har visat sig att många har svårt att jobba tillräckligt disciplinerat då de ges såpass mycket frihet (något som vi får åtgärda i kommande kurser). 

12. Lärarkåren har också tillsammans utrett vilka läroplattformer, program och appar som används vid Katedralskolan och hur olika digitala kompetenser undervisas i de olika ämnena. Utredningen har sammanfattats i en excel-tabell och den ska användas som tipsforum och för att ge en överblick av läget. 

 

Vi ser fram emot att fortsätta utvecklingsarbetet och kanske sätta i en högre växel under läsåret 2017-2018. Planeringen är redan på gång. ​

 
Mikaela & Jaakko i samråd med Kattans lärarkår